Den här guiden ses just nu över och kan innehålla information som kanske inte längre stämmer. Vi rekommenderar att du väntar tills granskningen är klar innan du följer stegen. Hittade du något som verkar fel eller inaktuellt? Klicka på knappen Rapportera fel (nere till höger i fönstret) eller skriv till kontakt@digitaltforsvar.se. Det hjälper alla besökare.
OSINT, Open Source Intelligence, är konsten att samla information från öppna Källor. Det låter tekniskt, men du gör det varje gång du googlar någon inför ett datum, kollar upp en säljare på LinkedIn eller söker på ett telefonnummer.
Det som är viktigare att förstå: andra gör det mot dig. Arbetsgivare, ex-partners, journalister, bedrägare och inkassokrämare. Vad hittar de? Det är vad den här guiden handlar om, och vad du kan göra åt det.
OSINT är information som är offentligt tillgänglig. Inte hackad, inte stulen. Sociala medier, adressregister, domänregistreringar, läckta databaser, bilder du delat, kommentarer du skrivit för tio år sedan. Allt som finns offentligt är potentiellt OSINT.
Att bara skriva sitt namn i Google är ett dåligt sätt att förstå vad som finns om dig. Sökmotorer filtrerar, personaliserar och missar massor. Här är teknikerna som faktiskt hittar det som finns.
Testa dessa sökningar med ditt eget namn och din e-postadress:
Använder du samma användarnamn på Reddit, Instagram och ett forum om ett nischintresse kan vem som helst koppla ihop alla tre och bygga en detaljerad bild av dig. Använd olika användarnamn för olika sammanhang om du vill hålla dem separerade.
cache:example.com/din-profil för att se
Googles senast cachade version av en sida.
En del av ditt digitala avtryck skapade du medvetet. Resten skapades åt dig av tjänster du använt, databaser du registrerats i och filer du delat utan att tänka på vad de innehöll.
Hitta.se, Eniro.se och Ratsit.se visar din folkbokföringsadress, telefonnummer och i vissa fall inkomstuppgifter, helt öppet för alla. Det är lagligt i Sverige tack vare offentlighetsprincipen, men du kan begära att din information döljs från respektive sajts sökning. Mer om det i Del 3.
Du kan inte radera allt. Men du kan minska det markant. Börja med det som har störst effekt.
Gör direkt
Byt exponerade lösenord. Ta bort personlig information från Hitta.se, Eniro och Ratsit. Stäng in dina sociala medieprofiler.
Den här veckan
Gå igenom gamla konton och stäng de du inte använder. Aktivera 2FA. Byt till unika lösenord med Bitwarden.
Den här månaden
Begär radering från datamäklare. Rensa metadata från filer du delar. Överväg en betald tjänst för automatisk borttagning.
Svenska adressregister hämtar data från folkbokföringen, som är offentlig. Tjänsterna uppdateras regelbundet så om du flyttar eller byter uppgifter hos Skatteverket kan de dyka upp igen. Kolla sajterna en gång per år.
Som EU-medborgare har du rätt att begära att datamäklare raderar din information. De måste svara inom 30 dagar. Processen är avsiktligt jobbig då de hoppas att du ger upp.
exiftool -all= minfil.jpg
Sverige har en stark offentlighetsprincip. Mycket som är privat i andra länder är offentligt här. Det är bra för demokratin men dåligt för integriteten.
Om du utsätts för hot, stalkning eller har andra starka skäl kan du ansöka om skyddade personuppgifter (som sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring) hos Skatteverket. Det gör att din adress inte lämnas ut till vem som helst från folkbokföringen. Det är inte en rättighet utan en prövning, men värd att känna till. Mer info på skatteverket.se och sök på "skyddade personuppgifter".