Tänk på det som ett bankfack: nyckeln (lösenordet) räcker inte ensam, du behöver även en legitimation för att kassan ska öppna det. 2FA lägger till just den legitimationen: något du vet (lösenordet) plus något du har (en kod från en app, ett SMS eller en fysisk nyckel). Utan 2FA räcker ett stulet lösenord för att någon ska komma in på ditt konto.
Vad du ska göra: Aktivera 2FA på din e-post och bank i första hand. Se TOTP och YubiKey för de säkrare varianterna.
Tänk på det som att ha tre kopior av ett viktigt brev: originalet hemma, en kopia hos grannen och en kopia i bankfacket. Om huset brinner ner finns det fortfarande två kopior kvar. Regeln säger: minst 3 kopior av din data, på minst 2 olika typer av media (t.ex. dator och extern hårddisk), varav minst 1 kopia förvaras på en annan fysisk plats.
Vad du ska göra: Se vår backup-guide.
Sajter visar olika versioner av sin design till olika besökare för att se vilken som får folk att klicka mer, köpa mer eller stanna längre. Låter oskyldigt men det kräver att sajten spårar exakt vad du gör, hur länge du stannar och vad du klickar på. Din beteendedata är råmaterialet. Tänk på det som att butiken filmar dig i hemlighet för att se var du stannar upp i butiken.
Vad du ska göra: uBlock Origin blockerar en stor del av spårningsskripten som används för detta.
En grindvakt för hela ditt hemnätverk. AdGuard Home installeras på en liten dator hemma och blockerar annonser och spårare för alla enheter på ditt WiFi, mobiler, surfplattor, smarta TV-apparater och allt annat, utan att du behöver installera något på varje enhet. Till skillnad från NextDNS lämnar din trafik aldrig hemmet.
Vad du ska göra: Börja med NextDNS om du inte vill köpa extra hårdvara. AdGuard Home ger mer kontroll men kräver mer setup.
Den krypteringsstandard som används av banker, regeringar och de flesta appar du använder, inklusive Signal och VeraCrypt. Tänk på det som världens mest använda kassaskåpslås. AES-256 (256-bitars nyckel) anses i praktiken omöjlig att knäcka med dagens datorer. När en app säger att den "krypterar dina data" använder den nästan alltid AES.
Vad du ska göra: Ingenting aktivt, det räcker att veta att det är det du vill att dina verktyg ska använda.
En dator som aldrig har kopplats till internet, Bluetooth eller något annat nätverk som är fysiskt isolerad från omvärlden. Tänk på det som ett kassaskåp som aldrig lämnat valvet. Används av kärnkraftverk, militär och underrättelsetjänster för att skydda sina allra känsligaste system. Data överförs bara via fysiska medier som USB-minnen.
Vad du ska göra: De allra flesta behöver aldrig detta. Men nu vet du varför det existerar.
Tänk på det som ett brevlådenummer du delar ut istället för din hemadress. Brev skickas dit och vidarebefordras hem till dig, men ingen vet var du egentligen bor. Om numret hamnar i fel händer kastar du det och skaffar ett nytt, utan att behöva flytta. Du ger aliaset till butiker och appar istället för din riktiga e-postadress.
Vad du ska göra: Skaffa SimpleLogin: gratis att börja med och tar fem minuter att sätta upp.
Att "härda" en telefon är som att byta ut ett enkelt dörrlås mot ett säkerhetslås, lägga till en säkerhetskedja och täcka brevinkastet. På Android innebär det att stänga av onödiga tjänster, begränsa vilka appar som får tillgång till mikrofon och plats, ta bort Googles spårningslager och bara installera appar från betrodda källor.
Vad du ska göra: Följ vår Android-härdningsguide steg för steg.
Processen att ta bort all information som kan koppla data tillbaka till en specifik person, permanent och oåterkalleligen. Skiljer sig från pseudonymisering (där kopplingen finns kvar men är dold). Äkta anonymisering är mycket svårare än det låter: även "anonyma" dataset kan ofta återidentifieras om man kombinerar tillräckligt med information.
Vad du ska göra: Lita inte på att data är "anonym" bara för att ett företag påstår det. Fråga: kan den kombineras med annan information för att peka ut mig?
Ett kontantkort för mobilen som köpts utan att registrera din identitet. Till skillnad från ett abonnemang kopplat till personnummer och bankkort är ett anonymt prepaidkort svårare att koppla till dig. Används för att skydda telefonnumret som identifierare, relevant om du inte vill att en tjänst ska känna till din riktiga identitet via telefonnumret. Observera: i Sverige kräver lagen sedan 2024 registrering av SIM-kort, men utländska och turistkort kan fortfarande köpas utan krav.
Vad du ska göra: Om du behöver ett telefonnummer utan personkoppling, undersök om det finns legala alternativ i ditt land. Kombination med VoIP-tjänster kan vara ett alternativ för de flesta.
Ett kommandoradsverktyg från Google som låter en dator kommunicera direkt med en Android-enhet. Med ADB kan du installera appar, kopiera filer, köra kommandon och ändra systeminställningar på en telefon, utan att röra skärmen. Centralt i GrapheneOS-installationsflödet: webbinstallaren använder ADB via WebUSB för att flasha operativsystemet. ADB kräver att bootloadern är upplåst.
Vad du ska göra: Du behöver inte förstå ADB i detalj för att följa vår GrapheneOS-guide. Webbinstallaren sköter ADB-kommunikationen åt dig via webbläsaren.
Linuxkärnans säkerhetsmodul för att begränsa vad enskilda program får göra. Tänk på det som en detaljerad arbetsorder för varje program: Firefox får läsa filer i din nedladdningsmapp men inte i hemkatalogen, och absolut inte skriva till systemfiler. Om programmet hackas kan angriparen inte göra mer skada än vad profilen tillåter. AppArmor används som standard i Ubuntu och Linux Mint. Motsvarigheten på Android och RHEL-baserade system heter SELinux.
Vad du ska göra: AppArmor är aktivt och fungerar i bakgrunden på Linux Mint och Ubuntu. Du behöver inte konfigurera något för vanlig användning.
Processen att ta bort all information som kan koppla data tillbaka till en specifik person, permanent och oåterkalleligen. Skiljer sig från pseudonymisering (där kopplingen finns kvar men är dold). Äkta anonymisering är mycket svårare än det låter: även "anonyma" dataset kan ofta återidentifieras om man kombinerar tillräckligt med information.
Vad du ska göra: Lita inte på att data är "anonym" bara för att ett företag påstår det. Fråga: kan den kombineras med annan information för att peka ut mig?
En extremt lättviktig Linuxdistribution baserad på Debian, designad för att fungera snabbt på äldre hårdvara (minst 256 MB RAM). antiX är systemd-fri (använder SysVinit eller Runit) och levereras med fönsterhanteraren IceWM som standard, samt Fluxbox, JWM och herbstluftwm som alternativ. Tänk på det som en syster till MX Linux – båda kommer från samma community, men antiX är minimalistisk och avskalad medan MX Linux är mer nybörjarvänlig. Bra för att återanvända gamla datorer, som en USB-levande system med persistens, eller som en grund för att bygga en egen skräddarsydd desktop.
Vad du ska göra: Ladda ner antiX från officiella webbplatsen om du har en dator med mindre än 2 GB RAM. För nyare hårdvara, välj MX Linux eller Linux Mint istället.
Tänk på ett API som en servitör på en restaurang. Du (appen) sitter vid bordet och vill ha mat (data). Du pratar inte direkt med kocken (servern), du säger vad du vill till servitören (API:et) som tar din beställning, hämtar maten och levererar den tillbaka. API:er är anledningen till att appar kan "logga in med Google" eller visa kartor från Google Maps utan att du är på Googles sajt.
Vad du ska göra: Inga direkta åtgärder. Men nu vet du varför appar kan samla data från tredje parter utan att du märker det.
Filformatet för Android-appar, ungefär som .exe på Windows. Normalt installeras appar via Google Play, men APK-filer kan laddas ner direkt från en webbsajt och installeras manuellt. Det kallas "sideloading". Det ger tillgång till appar som inte finns i Play Store (t.ex. Signal direkt från signal.org) men innebär också en risk: en APK från en opålitlig källa kan innehålla malware. F-Droid och Aurora Store distribuerar APK-filer men från granskade och betrodda källor.
Vad du ska göra: Ladda bara ner APK-filer från officiella källor, alltså appens egna sajt eller F-Droid. Aldrig från slumpmässiga sajter eller forum.
Ett krypteringssystem med två nycklar: en offentlig (som du delar med vem som helst) och en privat (som bara du har). Vad som låses med den offentliga nyckeln kan bara öppnas med den privata och tvärtom. Tänk på det som ett brevlåda-och-nyckel-system: vem som helst kan lägga ett brev i brevlådan (kryptera med din offentliga nyckel), men bara du kan öppna lådan och läsa det (med din privata nyckel). Grunden bakom PGP, HTTPS och FIDO2.
Vad du ska göra: Ingenting direkt. Det sker i bakgrunden när du använder Signal, HTTPS och YubiKey.
Tänk på det som ett kassaskåp för alla dina lösenord. Du behöver bara komma ihåg kombinationen till kassaskåpet (huvudlösenordet), så sköter Bitwarden resten; genererar långa unika lösenord och fyller i dem automatiskt på varje sajt. Öppen källkod och gratis för privatpersoner.
Vad du ska göra: Följ vår Bitwarden-guide för att sätta upp det rätt från start.
Det lilla program som körs allra först när telefonen startar, innan operativsystemet ens laddat. Bootloadern kontrollerar att operativsystemet inte manipulerats och startar det sedan. Googles Pixel-telefoner levereras med en låst bootloader som bara tillåter officiell Android att starta. För att installera GrapheneOS måste bootloadern tillfälligt låsas upp, operativsystemet flashas, och sedan låsas om igen. En olåst bootloader är en säkerhetsrisk om fel person har fysisk tillgång till telefonen.
Vad du ska göra: Se vår GrapheneOS-guide för det exakta flödet. Låst bootloader är det normala och säkra tillståndet.
En webbläsare som Chrome eller Safari, men byggd för att blockera annonser och spårare som standard utan att du behöver göra något extra. Baserad på samma grund som Chrome (Chromium) så nästan alla sajter fungerar som vanligt, men reklamen och de osynliga spårarna är borta.
Vad du ska göra: Ladda ner Brave som ett enkelt alternativ till Chrome. Fungerar direkt utan inställningar.
En dold metod för att kringgå vanlig autentisering eller kryptering i ett program eller system, ofta installerad av utvecklare med flit (t.ex. på order av en myndighet) eller av angripare via malware. Tänk på det som en hemlig extranyckel till huset som ägaren inte vet om. Det gör att någon kan ta sig in i systemet utan att behöva logga in eller knäcka krypteringen på vanligt vis.
Vad du ska göra: Använd programvara med öppen källkod som har granskats oberoende (som Signal eller Bitwarden), där det är mycket svårare att dölja bakdörrar i källkoden.
En meddelandeapp som fungerar utan internet. Den kan skicka meddelanden direkt via Bluetooth eller WiFi till en annan telefon i närheten, helt utan mobilnät eller server. Tänk på den som walkie-talkie för smartphones. Används av aktivister i länder med censur eller vid nätavstängningar.
Vad du ska göra: De flesta behöver inte Briar. Använd Signal i vardagen. Installera Briar bara om internet kan stängas av i din situation.
Tänk på det som en tolk i bakgrunden: du pratar med din vanliga e-postklient (Thunderbird eller Outlook) som vanligt, tolken krypterar alltihop innan det skickas till Proton Mail. Du får använda programmet du känner till, men med Protons kryptering på köpet.
Vad du ska göra: Behövs bara om du vill använda Proton Mail i ett separat e-postprogram. Webversionen på proton.me fungerar lika bra.
En teknik där en webbsajt i hemlighet kollar vilka andra sajter du besökt utan att du vet om det. Det fungerade länge eftersom webbläsare visade besökta länkar i en annan färg, och en skadlig sida kunde läsa av vilka av sina länklistor du haft i blått. Moderna webbläsare har delvis stängt denna lucka, men varianter av tekniken finns kvar.
Vad du ska göra: Håll webbläsaren uppdaterad. Mullvad Browser och Tor Browser skyddar aktivt mot detta.
Att prova alla möjliga kombinationer tills rätt lösenord hittas. Som att prova varje möjlig sifferkombination på ett kodlås. En dator kan prova miljontals kombinationer per sekund. Ett kort lösenord som "katt123" knäcks på sekunder. Ett långt slumpmässigt lösenord som "kX9!mP2@vL8#" tar astronomiskt lång tid.
Vad du ska göra: Använd långa, slumpmässiga lösenord genererade av Bitwarden. Aktivera 2FA som extra skyddslager.
En tillfällig lagring av saker du nyligen använt, så att de laddas snabbare nästa gång. Webbläsaren sparar bilder och delar av sajter lokalt så nästa gång du besöker samma sida behöver den inte ladda ner allting igen. Problemet ur integritetssynpunkt: cachen kan avslöja vilka sajter du besökt, och kan användas av sajter för att spåra dig mellan sessioner.
Vad du ska göra: Rensa cachen regelbundet, eller använd privat fönster för känsliga sökningar.
En transparensmekanism som tjänster använder för att indirekt signalera att de fått ett hemligt rättsligt krav, till exempel en begäran om utlämning av användardata med tystnadsplikt. Tjänsten publicerar regelbundet ett offentligt uttalande som säger att de inte fått några sådana krav. Om uttalandet upphör att uppdateras tolkas det som att kravet kommit, utan att tjänsten brutit mot tystnadsplikten. Som en gruvarbetarens kanariefågel: när den slutar sjunga är det en varning. Mullvad, ProtonMail och flera andra integritetstjänster publicerar warrant canaries.
Vad du ska göra: Kolla om din VPN-leverantör eller e-posttjänst publicerar en canary och kontrollera att den är aktuell.
En avancerad spårningsmetod där en sajt ber din webbläsare rita en osynlig bild och sedan mäter exakt hur resultatet ser ut, pixelnoggrant. På grund av skillnader i grafikkort, drivrutiner och operativsystem ritas bilden aldrig identiskt lika på två olika datorer. Det ger ett unikt "fingeravtryck" av just din dator, utan cookies.
Vad du ska göra: Mullvad Browser och Tor Browser lägger medvetet in brus i canvas-resultaten för att alla ska se likadana ut.
En avancerad spårningsmetod där en sajt ber din webbläsare rita en osynlig bild och sedan mäter exakt hur resultatet ser ut, pixelnoggrant. På grund av skillnader i grafikkort, drivrutiner och operativsystem ritas bilden aldrig identiskt lika på två olika datorer. Det ger ett unikt "fingeravtryck" av just din dator, utan cookies.
Vad du ska göra: Mullvad Browser och Tor Browser lägger medvetet in brus i canvas-resultaten för att alla ska se likadana ut.
Tänk på det som ett pass för en webbsajt. När du besöker en sajt med HTTPS visar sajten upp ett certifikat utfärdat av en betrodd organisation (en "certifikatutfärdare") som intygar att sajten verkligen är den den utger sig för att vara. Webbläsaren kontrollerar passet, om det är falskt, utgånget eller utfärdat för fel sajt varnar den dig.
Vad du ska göra: Besök aldrig sajter som webbläsaren varnar för med ett rött lås eller certifikatfel.
Ett numeriskt fingeravtryck för en fil, beräknat med en matematisk funktion. Laddar du ner en ISO-fil för Linux Mint eller GrapheneOS finns det en officiell checksum att jämföra mot. Stämmer värdena exakt har filen inte manipulerats på vägen. Stämmer de inte har filen skadats eller bytts ut av någon. Checksumman beräknas ofta med SHA-256 och ser ut som en lång hexadecimal sträng. Besläktat med hash; en checksum är i praktiken en hash.
Vad du ska göra: Verifiera alltid checksumman på nedladdad systemvara. Vår GrapheneOS-guide och Linux-guider visar hur det görs.
Att styra datorn med text istället för med mus och knappar. Tänk på det som skillnaden mellan att berätta för någon exakt vad de ska göra ("ta andra mappen från vänster, öppna den, hitta filen som heter rapport och ta bort den") kontra att klicka sig fram. CLI är snabbare och mer precist för många uppgifter, men kräver att du lär dig kommandona. GUI är det visuella alternativet.
Vad du ska göra: Du behöver inte kunna CLI för de flesta av guiderna här. Men det är bra att veta vad det är när du ser det i instruktioner.
En reservregel i terminalen som aktiveras när du skriver ett kommando som inte känns igen. I en normal Linux-miljö svarar den bara med "command not found" och inget händer. Men hanteraren kan bytas ut mot vad som helst, inklusive ett skript som raderar hela systemet, som i Suicide Linux.
Vad du ska göra: Du behöver inte göra något med detta. Det är bra att veta att terminalen har en inbyggd fallback, och att den i fel händer kan göra vad som helst.
En fysisk attack där angriparen startar om (eller kyler ner) en dator och läser innehållet i RAM-minnet direkt, innan det hunnit försvinna. RAM behåller data i några sekunder upp till minuter efter att strömmen stängs av; längre om man kyler chipsen. Krypteringsnycklar som ligger i RAM-minnet kan på det sättet dumpas och användas för att låsa upp en krypterad hårddisk. Relevant för full-diskkryptering: om en dator i drift beslagtas är krypteringen mer sårbar än om den är helt avstängd.
Vad du ska göra: Stäng av datorn helt (inte viloläge/hibernate) när du lämnar den obevakad. GrapheneOS och moderna krypterade Linuxsystem har skydd mot detta men fysisk säkerhet är det bästa skyddet.
Att hålla isär olika identiteter, enheter och beteenden så att en läcka i ett sammanhang inte komprometterar de andra. En journalist kan ha en arbetstelefon, en privat telefon och en anonym telefon, och aldrig blanda dem. Du kan ha separata webbläsarprofiler för shopping, arbete och känslig surfning. En av grundprinciperna bakom OPSEC. Qubes OS är byggt för att underlätta compartmentalization med virtuella maskiner per uppgift.
Vad du ska göra: Börja enkelt: separata webbläsarfönster (eller profiler) för konton du inte vill koppla ihop. Logga inte in på personliga konton i din anonymiseringswebbläsare.
Cookie-banners och GDPR-dialoger som är designade för att se ut som val men egentligen inte är det. Knappen "Godkänn alla" är stor och grön. Knappen "Avvisa alla" kräver att du klickar igenom sju menyer. Resultatet är att folk klickar "Godkänn" för att slippa krångla, precis vad sajten vill. Det är lagligt men etiskt tvivelaktigt.
Vad du ska göra: Installera uBlock Origin med "Annoy" filterlistan aktiverad. Den blockerar de flesta cookie-popups automatiskt.
Små textfiler som en sajt lagrar i din webbläsare för att komma ihåg dig. Vissa är nyttiga och de håller dig inloggad och sparar din varukorg. Spårningscookies är annorlunda: de placeras av reklambolag på tusentals sajter och bygger en detaljerad profil av allt du gör på nätet. Tänk på spårningscookies som en dold detektiv som följer med dig från butik till butik.
Vad du ska göra: uBlock Origin blockerar de flesta spårningscookies. Du kan också ställa in webbläsaren att rensa cookies automatiskt vid stängning.
En kommunikationskanal som uppstår av en oavsiktlig sidoeffekt snarare än en avsedd funktion. Klassiska exempel: ett program mäter hur lång tid en kryptografisk operation tar (tidssidokanal) och drar slutsatser om nyckeln. Eller ett program övervakar cache-mönster för att snuva information från ett annat program som kör på samma processor. Avancerat men reellt: sidokanalsattacker som Spectre och Meltdown utnyttjar CPU-cachen. Covert channels är anledningen till varför riktigt säkra system kräver fysisk isolering (air gap) och inte bara mjukvarugränser.
Vad du ska göra: Håll operativsystemet uppdaterat. Mikrokodsuppdateringar till CPU:n mildrar många kända sidokanalsattacker.
När en sajt läcker användarnamn och lösenord provar angripare automatiskt samma kombinationer på hundratals andra sajter. Om du använder samma lösenord på Netflix som på en läckt nätbutik, är ditt Netflix-konto i fara, utan att Netflix ens blivit hackat. Tänk på det som att en brottsling hittar din reservnyckel och provar den på alla dörrar i kvarteret.
Vad du ska göra: Använd Bitwarden för att ha ett unikt lösenord på varje sajt. Kontrollera om dina uppgifter läckt på haveibeenpwned.com.
Tänk på det som ett kassaskåp inuti ditt molnkonto. Du lägger filer i kassaskåpet på datorn, de krypteras automatiskt och den krypterade versionen laddas upp till Google Drive eller Dropbox. Molnföretaget ser bara en hög med obegripliga tecken.
Vad du ska göra: Ladda ner Cryptomator (gratis), skapa ett valv i din molnmapp och lägg känsliga filer där istället för direkt i molnet.
Ett program som körs tyst i bakgrunden på din dator utan att du märker det, som en väktare som alltid är på plats. Daemons hanterar saker som att synkronisera klockan, ta emot e-post eller lyssna efter nätverksanslutningar. De startar automatiskt när datorn startar. Ibland används termen "tjänst" på Windows.
Vad du ska göra: Se vilka program som startar automatiskt på din dator och stäng av dem du inte behöver. Det minskar attackytan.
När obehöriga tar sig in i ett företags databas och kopierar användardata som lösenord, e-postadresser, och kreditkortsnummer. Tänk på det som att en tjuv bryter sig in i en banks arkiv och fotograferar alla kundregister. Det du kan göra begränsas av om företaget i fråga sköter sin säkerhet men du kan minimera skadan.
Vad du ska göra: Ha unika lösenord (via Bitwarden), aktivera 2FA och kontrollera haveibeenpwned.com regelbundet.
Hur länge ett företag sparar din data. Många tjänster sparar allt för alltid om lagen inte förbjuder det eftersom data har ett värde, och mer data ger bättre reklamprofiler. GDPR ger EU-medborgare rätt att begära att data raderas, men det är ditt ansvar att begära det.
Vad du ska göra: Välj tjänster med korta lagringstider. Mullvad VPN sparar inga loggar alls. Begär radering av din data från tjänster du slutat använda.
Principen att bara samla in den data som faktiskt behövs för att tjänsten ska fungera, och inget mer. Signal samlar in minimalt: bara ditt telefonnummer och tidpunkten för senaste inloggning. WhatsApp samlar in din kontaktlista, hur länge du är online, vem du pratar med och mer. Samma grundfunktion, helt olika datahunger.
Vad du ska göra: Välj tjänster som är designade kring dataminimering. Fråga: varför behöver den här appen tillgång till min plats / mina kontakter?
Företag som samlar in, köper, kombinerar och säljer personinformation om dig. Ofta utan att du vet om det. De hämtar data från offentliga register, sociala medier, köphistorik och hundratals andra källor, skapar detaljerade profiler och säljer dem till annonsörer, försäkringsbolag och ibland vem som helst som betalar. Du har troligen en profil hos dussintals sådana bolag.
Vad du ska göra: Sök ditt eget namn på sajter som Whitepages, Spokeo och Pipl. Begär radering via opt-out-formulär. Det tar tid men minskar din exponering.
Att skicka så enorma mängder trafik till en sajt att den kollapsar under trycket. Som om en miljon personer samtidigt försökte gå in genom samma dörr. "Distribuerad" betyder att trafiken kommer från tusentals kapade datorer och enheter runt om i världen (ett botnet), vilket gör det svårt att blockera.
Vad du ska göra: Som privatperson utsätts du normalt inte för DDoS. Men det är bra att förstå varför ibland tjänster du använder plötsligt inte fungerar.
Processen att systematiskt ersätta Googles produkter och tjänster med integritetsrespekterande alternativ. Det handlar inte om att hata Google utan om att ta kontroll över vilka som samlar din data. Typiska steg: byta Gmail mot Proton Mail, Google Search mot DuckDuckGo eller Brave Search, Chrome mot Firefox eller Brave, Google Drive mot Cryptomator + valfri molntjänst, och Android mot GrapheneOS. Termen förekommer flitigt i integritetskommunity:n och är i praktiken vad den här sajten handlar om.
Vad du ska göra: Du behöver inte göra allt på en gång. Börja med det som känns enklast, ofta e-posten eller webbläsaren, och ta ett steg i taget. Vår Google-alternativ-guide ger dig en komplett lista.
Internets telefonbok. När du skriver "digitaltforsvar.se" i webbläsaren vet inte datorn var sajten finns. Den slår upp adressen i telefonboken (DNS-servern) och får tillbaka en sifferkod (IP-adress). Problemet: din internetleverantör äger oftast den telefonboken och ser därmed varje sajt du besöker, varje dag.
Vad du ska göra: Byt till en privat DNS-tjänst som NextDNS. Se vår DNS-guide.
Normalt skickas DNS-förfrågningar i klartext och vem som helst på nätverket kan se vilka sajter du letar efter. DoH krypterar dessa slagningar så att de ser ut som vanlig webbtrafik. Tänk på det som skillnaden mellan att skicka ett vykort och ett förseglat kuvert.
Vad du ska göra: Aktiveras automatiskt om du följer vår DNS-guide med NextDNS eller AdGuard Home.
Ett litet program som låter operativsystemet prata med hårdvara, som skrivaren, grafikkortet, webbkameran. Utan rätt drivrutin vet datorn inte hur den ska använda hårdvaran. Föråldrade drivrutiner kan innehålla säkerhetshål. Tänk på det som en tolk: utan tolken förstår datorn och hårdvaran inte varandra.
Vad du ska göra: Håll drivrutiner uppdaterade, framför allt för grafikkortet och nätverkskortet.
Tänk på det som ett kassaskåp som bara avsändaren och mottagaren har nyckeln till, inte postkontoret, inte brevbäraren, ingen annan. Ditt meddelande krypteras på din enhet och förblir låst tills det når mottagarens enhet. Signal har detta. Vanliga SMS har inte, de skickas som vykort som vem som helst kan läsa.
Vad du ska göra: Använd Signal istället för SMS för känsliga meddelanden.
En teknik som skapar spårningscookies på så många ställen samtidigt (vanliga cookies, localStorage, cache, IndexedDB och mer) att det är näst intill omöjligt att rensa dem alla. Tar du bort en återskaps den från de andra. Tänk på det som en ogräsplanta med rötter överallt. Du kan klippa av stjälken men rötterna lever kvar.
Vad du ska göra: Använd Mullvad Browser eller Tor Browser för känsliga sessioner. De är byggda för att motstå detta.
En attack mot en obevakad enhet av någon med tillfällig fysisk åtkomst, som städpersonalen på ett hotellrum, en kollega, eller en gränskontrollant som tar din bärbara dator ur sikte i några minuter. En angripare kan installera en keylogger i hårdvaran, kopiera hårddisken, modifiera bootloadern eller plantera malware, allt utan att lämna spår du kan se. Tänk på det som ett smyckesskåp: låst men lättöppnat för den som kan stå framför det ostört.
Vad du ska göra: Lämna aldrig enheter obevakade i riskfyllda miljöer. Aktivera diskkryptering, ange lösenord vid start, och kontrollera bootloader-integriteten via Verified Boot.
Varje bild du tar med mobilen eller en kamera har ett dolt brev fasttejpat på baksidan med GPS-koordinater, klockslag och telefonmodell. Du ser inte brevet, men alla som får bilden kan öppna det.
Vad du ska göra: Installera Scrambled Exif (Android) eller ExifCleaner (dator) och rensa bilderna innan du delar dem.
Ett gratisprogram för Windows, Mac och Linux som tar bort dold information (EXIF-data) från bilder och dokument. Du drar filerna till programmet och de är rensade. Tänk på det som ett suddgummi för den osynliga texten på baksidan av dina foton.
Vad du ska göra: Ladda ner ExifCleaner och använd den innan du skickar bilder via e-post eller lägger upp dem online.
Kod eller teknik som utnyttjar en specifik säkerhetsbrist i ett program för att göra något som programmet aldrig var tänkt att tillåta: köra godtyckliga kommandon, ta kontroll över systemet eller få åtkomst till skyddad data. Tänk på det som att hitta ett lösenord nedskrivet under tangentbordet och använda det för att komma in. En exploit riktar sig mot en specifik sårbarhet; täpps sårbarheten igen med en uppdatering slutar exploiten fungera.
Vad du ska göra: Håll all programvara uppdaterad. De flesta attacker utnyttjar kända säkerhetshål som det redan finns patchar för.
En alternativ app-butik för Android, som Google Play, men utan Google och utan spionage. Alla appar har öppen källkod. Inget konto krävs.
Vad du ska göra: Installera F-Droid för att kunna ladda ner Fennec, Scrambled Exif och Aegis utan att gå via Google.
Ett hölje av ledande material som blockerar alla radiosignaler, WiFi, Bluetooth, mobilnät, GPS, från att nå in eller ut. Uppfunnet av Michael Faraday på 1800-talet. Används för att isolera enheter från all trådlös kommunikation. Finns som specialväskor för telefoner och bärbara datorer.
Vad du ska göra: De flesta behöver aldrig detta. Men nu vet du varför det existerar och vad det gör.
En integritetsinriktad version av Firefox för Android, tillgänglig via F-Droid. Fri från proprietära komponenter och spårning. Används ofta som standardwebbläsare på en härdad Android-telefon.
Vad du ska göra: Installera Fennec via F-Droid och lägg till uBlock Origin som tillägg.
Standard för inloggning med en fysisk nyckel. Den avgörande fördelen: nyckeln är kopplad till den riktiga webbplatsen. Hamnar du på en bluffsida vägrar nyckeln att fungera. Den "vet" att adressen är fel.
Vad du ska göra: Se vår YubiKey-guide.
Din webbläsare avslöjar automatiskt din skärmstorlek, språk, tillägg, tidszon och dussintals andra detaljer. Kombinationen är ofta unik nog att identifiera dig, även utan cookies och utan att du är inloggad. Tänk på det som ett fingeravtryck du lämnar överallt utan att märka det.
Vad du ska göra: Använd Mullvad Browser för känsliga sessioner. Den gör alla användare identiska.
En webbläsare skapad av den ideella organisationen Mozilla. Respekterar din integritet mer än Chrome och stöder tillägg som uBlock Origin.
Vad du ska göra: Byt från Chrome till Firefox. Lägg till uBlock Origin. Se vår webbläsar-guide.
Tänk på det som en grindvakt vid ingången till ditt nätverk eller din dator. Brandväggen kontrollerar all trafik som vill komma in eller gå ut och blockerar det som inte uppfyller reglerna. En hemnätverk-brandvägg sitter i routern. En mjukvarubrandvägg körs på datorn. De flesta moderna operativsystem har en inbyggd brandvägg.
Vad du ska göra: Se till att den inbyggda brandväggen är aktiverad. På Windows: Inställningar → Sekretess och säkerhet → Windows-säkerhet → Brandvägg.
Mjukvara som är inbränd direkt i hårdvara; routern, skrivaren, tangentbordet, till och med hårddisken. Till skillnad från vanliga program uppdateras firmware sällan och glöms lätt bort. Föråldrad firmware kan innehålla säkerhetshål som aldrig täpps igen. Tänk på det som operativsystemet för ett litet chip.
Vad du ska göra: Kontrollera om det finns firmware-uppdateringar för din router. Det är det vanligaste förbisedda säkerhetshålet i ett hem.
EU:s lag från 2018 som reglerar hur företag får samla in och använda persondata om EU-medborgare. Ger dig rätt att se vilken data ett företag har om dig, rätt att korrigera den, rätt att radera den ("rätten att bli glömd") och rätt att flytta den till en annan tjänst. Böterna för brott kan vara astronomiska, upp till 4% av global omsättning.
Vad du ska göra: Skicka en GDPR-förfrågan till tjänster du vill sluta använda. Mall finns på datainspektionen.se.
En extremt säkrad mobil utan SIM-kort, aldrig uppkopplad mot okänt WiFi, förvarad helt avstängd. Inte ett vardagsverktyg utan ett specialverktyg för situationer där konsekvenserna av att bli avlyssnad är mycket allvarliga. De allra flesta behöver aldrig detta.
Vad du ska göra: Ingenting, såvida du inte vet exakt varför du behöver det. Börja med Hardened Mobile.
Gratisprogrammet som används för att kryptera och signera filer och e-post med PGP-standarden. PGP är metoden, GPG är verktyget. Ungefär som JPEG är ett format och Paint ett program som kan spara i det formatet.
Vad du ska göra: De flesta behöver inte GPG. Signal ger samma skydd utan krånglet. GPG behövs bara för kommunikation med någon som inte kan installera Signal.
Tänk på det som att byta ut fabrikens larm mot ett professionellt larmsystem. GrapheneOS är ett alternativt Android-operativsystem utan Googles spårning och bakgrundstjänster. Fungerar bara på Google Pixel-telefoner.
Vad du ska göra: Se vår GrapheneOS-guide. Ta det gradvis via Android-härdning om du vill börja enklare.
Uttalas "goo-i". Allt du ser på skärmen just nu och hur du styr skärmen. Telefonen med appar och neddragbar möjlighet för "Inställningar", eller som, där du har startknappen, skrivbordet, mapparna, papperskorgen och ikonfältet längst ner i panelen. Det är ditt GUI. Du styr mobilen eller datorn genom att klicka, dra och peka istället för att skriva kommandon. Det är alltså det visuella sättet att använda en maskin med fönster, ikoner, knappar och/eller mus.
Motsatsen är CLI (terminalen), där du skriver text för att styra datorn.
Vad du ska göra: Ingenting, men du vet nu vad folk menar när de frågar om GUI-versionen av ett program.
En smartphone säkrad steg för steg: integritetsfokuserat operativsystem, inga Google- eller Meta-appar, minimalt antal installerade appar och strikta behörighetsinställningar.
Vad du ska göra: Följ Android-härdningsguiden som startpunkt, eller gå på GrapheneOS för maximal integritet.
Den generella processen att göra ett system svårare att angripa genom att reducera attackytan: stäng av tjänster du inte behöver, ta bort program du inte använder, strama åt behörigheter, aktivera kryptering och uppdatera allt. Tänk på det som att säkra ett hus: du låser inte bara ytterdörren utan stänger källarfönstren, tar bort reservnyckeln under mattan och installerar ett larm. Härdning förekommer på alla nivåer: operativsystem (Windows-härdning, Linux-härdning), mobil (Android-härdning, GrapheneOS), webbläsare och routrar.
Vad du ska göra: Välj guiden för din plattform: Android-härdning, Windows-härdning eller GrapheneOS.
En matematisk funktion som omvandlar vilken data som helst till en sträng med fast längd, som ett fingeravtryck för en fil. Om du ändrar ens ett enda tecken i en fil ser hashvärdet helt annorlunda ut. Används för att verifiera att en fil inte manipulerats och för att lagra lösenord utan att spara dem i klartext. Det går inte att "gissa" originalet från hashen.
Vad du ska göra: När du laddar ner viktig programvara, kontrollera att hashvärdet stämmer med det officiella. Det bevisar att filen inte manipulerats på vägen.
Innan du låser dörren är det bra att veta vem du låser ute. En journalist som skyddar källor behöver ett annat lås än någon som vill slippa reklam. Hotbildsanalys handlar om tre frågor: Vad vill jag skydda? Vem vill jag skydda det från? Vad händer om det ändå läcker?
Vad du ska göra: Läs vår hotbildsanalys-guide och gör vår interaktiva hotbildsanalys. Det tar fem minuter och ger en personlig rekommendation.
En fysisk enhet specialbyggd för att generera, lagra och hantera kryptografiska nycklar och aldrig låta dem lämna enheten. Banker, myndigheter och stora företag använder HSM:er för att skydda sina allra viktigaste nycklar. Tänk på det som ett kassaskåp som inte kan öppnas. Det utför operationer inuti sig självt utan att nycklarna någonsin syns utanför.
Vad du ska göra: En YubiKey är en konsumentversion av samma princip. De flesta privatpersoner behöver inte en dedikerad HSM.
Det lilla hänglåset i webbläsarens adressfält. HTTPS krypterar trafiken mellan din webbläsare och webbservern så att din internetleverantör och andra på nätverket inte kan läsa vad du skickar eller tar emot, bara att du kommunicerar med en viss domän. Utan HTTPS (enbart HTTP) kan vem som helst på samma nätverk läsa allt.
Vad du ska göra: Besök aldrig sajter utan HTTPS för känsliga uppgifter. Kontrollera att hänglåset är grönt och inte rött eller saknas.
En Bluetooth-teknik från Apple som små sändare (beacons) använder för att kommunicera med telefoner i närheten. Butiker placerar beacons i hyllorna för att veta exakt var du befinner dig inne i butiken, vilken avdelning, vilken hylla, och kan skicka riktade erbjudanden till din telefon. Fungerar inomhus där GPS inte räcker. Din telefon behöver inte vara uppkopplad mot internet, bara ha Bluetooth aktiverat.
Vad du ska göra: Stäng av Bluetooth när du inte aktivt använder det, framför allt i butiker.
En falsk mobilmast som lurar din telefon att koppla upp sig mot den istället för den riktiga masten. Väl uppkopplad kan den identifiera alla telefoner i närheten, avlyssna samtal och SMS och i vissa fall spåra din rörelse. Används av poliser och underrättelsetjänster, men även av kriminella. Tänk på det som en falsk brevlåda som öppnar och kopierar alla brev som stoppas i den.
Vad du ska göra: Signal skyddar innehållet i meddelanden även om en IMSI-catcher fångar trafiken. Stäng av 2G i telefonens nätverksinställningar om möjligt. IMSI-catchers utnyttjar ofta den äldre standarden.
Din dators "hemadress" på internet. En sifferkombination (t.ex. 82.117.34.201) som identifierar din uppkoppling. Precis som ett brev behöver din hemadress för att veta vart det ska levereras, behöver internet-trafik en IP-adress. Problemet: din IP-adress avslöjar ungefär var du befinner dig geografiskt och vem din internetleverantör är.
Vad du ska göra: Använd ett VPN för att dölja din riktiga IP-adress.
Två versioner av IP-adresser. IPv4 ser ut som fyra tal åtskilda av punkter (192.168.1.1) och har utrymme för ungefär 4 miljarder unika adresser, vilket inte räcker för alla enheter på internet idag. IPv6 är den nyare versionen med astronomiskt fler möjliga adresser (340 triljarder triljarder triljarder). Övergången pågår fortfarande.
Vad du ska göra: Se till att ditt VPN skyddar mot IPv6-läckor, annars kan din riktiga adress avslöjas via IPv6 även om VPN döljer IPv4.
Företaget du betalar för att ha internet hemma, som Telia, Bahnhof, Bredbandsbolaget, Comhem och liknande. Din ISP är inkörsporten till internet och ser all din trafik som inte är krypterad. De kan sälja din surfhistorik (i länder där det är tillåtet), tvingas lämna ut den till myndigheter och utsätts ibland för intrång.
Vad du ska göra: Använd ett VPN för att kryptera trafiken mot din ISP. Byt till en privat DNS-server för att dölja din surfhistorik.
Vilket lands lagar en tjänst lyder under och därmed vilken myndighet som kan tvinga den att lämna ut data. En VPN-leverantör i Sverige lyder under svensk och EU-lag. En i USA under amerikansk lag, inklusive National Security Letters med inbyggd tystnadsplikt. Schweiz, Island och Panama har starkare integritetslagar och sämre internationellt datadelningssamarbete. Mullvad är svensk. Proton är schweizisk. Det betyder inte att de är immuna mot lagliga krav, men lagarna som gäller är mer skyddande för användaren.
Vad du ska göra: Välj integritetstjänster i länder med stark integritetslagstiftning och utanför de tongivande underrättelsesamarbetena (Five Eyes, Nine Eyes, Fourteen Eyes).
Hjärtat i ett operativsystem. Det program som pratar direkt med hårdvaran och bestämmer hur alla andra program får använda processorn, minnet och enheterna. Tänk på det som orkesterledaren: appen (violinisten) spelar, men kärnan bestämmer när, hur länge och med vilka resurser. Linux-kärnan används i Android, många servrar och Linux-distributioner som Linux Mint.
Vad du ska göra: Håll operativsystemet uppdaterat. Kärnuppdateringar täpper ofta till allvarliga säkerhetshål.
Ett program eller en hårdvaruenhet som i hemlighet registrerar allt du skriver på tangentbordet; varje bokstav, varje lösenord, varje meddelande. Mjukvaruvarianten installeras som malware. Hårdvaruvarianten är en liten dongel som kopplas mellan tangentbordet och datorn och syns knappt. Tänk på det som att någon lyssnar bakom din axel och skriver ner allt du skriver.
Vad du ska göra: Installera aldrig program från okända källor. Kontrollera baksidan av datorer du inte äger (på bibliotek, kontor) för okända donglar.
Om VPN-anslutningen oväntat bryts stängs all internettrafik omedelbart av och din dator skickar ingen data utan VPN-skyddet, inte ens för en bråkdels sekund. Tänk på det som ett säkerhetsrelä: om ström bryts slår reläet till.
Vad du ska göra: Aktivera Kill Switch i Mullvad VPN. Det är en inställning i appen.
"Know Your Customer"; lagen som kräver att banker och finansiella tjänster kontrollerar vem du är. Orsaken till att du måste legitimera dig när du öppnar ett bankkonto och varför banker ser alla transaktioner. KYC är orsaken till att Revolut kan skydda dig från att butiker spårar köp, men aldrig från banken själv.
Vad du ska göra: Ingenting, men nu vet du varför fullständig anonymitet vid betalningar är svårt inom det vanliga banksystemet.
Ett operativsystem, som Windows eller macOS, men gratis, öppen källkod och utan inbyggd spårning. Designat för att vara lätt att använda för den som kommer från Windows: det finns en Startmeny, ett skrivbord och det ser bekant ut. Skickar inte data till Microsoft och behöver inte ett konto för att fungera.
Vad du ska göra: Se vår Linux-guide. Du kan testa från ett USB-minne utan att installera något.
Ett program som skapar, lagrar och fyller i lösenord åt dig krypterat. Tänk på det som ett kassaskåp: du behöver bara komma ihåg ett enda starkt huvudlösenord, sen sköter programmet resten. Låter dig ha ett unikt långt lösenord på varje sajt utan att behöva komma ihåg dem. Alternativet, samma lösenord överallt, är farligt.
Vad du ska göra: Installera Bitwarden. Det är gratis och öppen källkod.
Tänk på det som att lägga hela hårddisken i ett kassaskåp. Utan rätt lösenord är allt oläsbart. Inte enstaka filer, utan allting. Stjäl någon din dator ser de bara oförståelig text. Standardmetoden för diskkryptering på Linux.
Vad du ska göra: Kryssa i "Kryptera disken" när du installerar Linux Mint. Ett extra steg, sen sköter det sig självt.
Ett lösenord som består av flera sammansatta ord (t.ex. "korv-cykel-blå-regn") istället för ett kort ord med konstiga tecken ("K@tt1!"). Lösenfraser är ofta betydligt längre, vilket gör dem astronomiskt mycket svårare för datorer att knäcka via brute force, men samtidigt mycket lättare för en människa att komma ihåg.
Vad du ska göra: Använd en lång lösenfras till ditt masterlösenord och för att låsa upp din dator.
Ett unikt serienummer inbränt i varje nätverkskort, som WiFi-kortet, nätverkskortet, Bluetooth-chipet. Till skillnad från IP-adressen (som kan byta) är MAC-adressen hårdkodad av tillverkaren. Routrar och accesspunkter ser din MAC-adress och kan använda den för att spåra vilka enheter som ansluter. Moderna telefoner randomiserar MAC-adressen per nätverk som ett skydd.
Vad du ska göra: Aktivera MAC-randomisering i WiFi-inställningarna om din telefon eller dator stöder det.
En funktion som byter ut din enhets riktiga MAC-adress mot ett slumpmässigt genererat värde varje gång du ansluter till ett nytt nätverk. Utan randomisering kan cafékedjor, köpcentrum och WiFi-leverantörer spåra din rörelse över tid: samma MAC-adress dyker upp på samma ställe varje vecka. Med randomisering ser varje besök ut att komma från en ny enhet. GrapheneOS har randomisering aktiverat som standard per nätverk och per anslutning. Android och moderna iPhones gör det också men med lite svagare standardinställningar.
Vad du ska göra: På Android: Inställningar → WiFi → välj nätverk → Integritet → "Använd randomiserad MAC". På GrapheneOS är detta standard.
Ett kommandoradsverktyg för att skicka filer direkt och krypterat från en dator till en annan utan att filen mellanlagras någonstans. Tänk på det som ett slutet rör. Filen åker rakt igenom utan att stanna på en server. Mottagaren får en engångskod giltig bara för den överföringen.
Vad du ska göra: Kräver lite teknisk vana. Vill du skicka känsliga filer enkelt, börja med OnionShare.
Samlingsnamn för alla typer av skadliga program: virus, trojaner, ransomware, spionprogram och mer. Tänk på det som ett samlingsbegrepp, som "ogräs" för alla oönskade växter i trädgården. Malware installeras ofta utan att du märker det, via bifogade filer, skadliga webbsajter eller manipulerade nedladdningar.
Vad du ska göra: Öppna aldrig bilagor från okända avsändare. Ladda bara ner program från officiella källor. Håll operativsystemet uppdaterat.
En attack där någon placerar sig osynligt mellan dig och den du kommunicerar med och läser allt, kan ändra meddelanden och låtsas vara båda parter. Tänk på det som en brevbärare som öppnar brevet, läser det, eventuellt ändrar innehållet, försluter det igen och levererar det som om inget hänt. HTTPS och E2EE skyddar mot detta.
Vad du ska göra: Använd aldrig okrypterade uppkopplingar (HTTP) för känslig information. Signal och HTTPS skyddar mot man-in-the-middle-attacker.
Ett program som tar bort dold information från filer som bilder, PDF:er, dokument. Tänk på det som ett industriellt suddgummi: du ger det en fil och det rensar all information som inte syns men ändå finns. Används av journalister innan de publicerar dokument.
Vad du ska göra: Finns inbyggt i Tails OS. På Windows/Mac, använd ExifCleaner.
Den enskilt viktigaste nyckeln i ditt digitala liv. Det är det superlösenord som du använder för att låsa upp din lösenordshanterare (t.ex. Bitwarden). Eftersom detta lösenord ger tillgång till alla dina andra lösenord måste det vara extremt starkt, unikt och omöjligt att gissa, men samtidigt något du absolut inte får glömma bort.
Vad du ska göra: Skapa ett masterlösenord som består av fyra eller fler slumpmässiga ord (en lösenfras). Skriv ner det på en bit papper och förvara i ett kassaskåp eller dolt hemma som en absolut nödbakup.
Ett öppet protokoll för krypterad kommunikation. Tänk på det som ett e-postsystem för chatt: precis som vem som helst kan driva en e-postserver och ändå skicka mejl till andra servrar, kan vem som helst driva en Matrix-server och chatta med andra. Populär klient: Element. Bra för organisationer som vill äga sin kommunikation.
Vad du ska göra: Vill du chatta privat med familjen? Använd Signal. Matrix är för dig som vill äga din kommunikationsinfrastruktur.
Tänk på ett brev: innehållet är vad du skriver, men kuvertet avslöjar vem du skickade det till, när, varifrån och hur tungt det var. Det kallas metadata. Inte vad du skriver men vem du kontaktar, när, hur ofta och hur länge. Det kan avslöja lika mycket som innehållet. Signal minimerar metadata. WhatsApp samlar det.
Vad du ska göra: Byt till Signal. Rensa EXIF-data från bilder.
En kryptovaluta designad för anonymitet. Till skillnad från Bitcoin, där alla transaktioner syns i en offentlig lista, är avsändare, mottagare och belopp i Monero dolda som standard. Tänk på det som kontanter på internet. Mullvad VPN accepterar Monero.
Vad du ska göra: De flesta behöver inte Monero. Det är ett alternativ för situationer där du inte vill att bank eller butik ska följa dina köp.
En webbläsare byggd av Mullvad och Tor-projektet, designad för att alla som använder den ska se identiska ut. Tänk på det som en uniform: alla bär samma kläder, ingen kan peka ut just dig. Logga aldrig in på personliga konton i den. Det förstör anonymiteten.
Vad du ska göra: Använd Mullvad Browser för känsliga sökningar och sajter du inte vill kopplas till din identitet.
En VPN-tjänst med starkt integritetsfokus från Sverige. Inget e-postkrav och du får ett slumpmässigt kontonummer. Du kan betala med kontanter i ett brev. När svensk polis raidade deras kontor 2023 hittades ingen kunddata. Rekommenderas genomgående i våra guider.
Vad du ska göra: Se vår grundguide för att komma igång.
Tekniken som låter alla enheter hemma dela en enda offentlig IP-adress. Din router tilldelas en IP-adress av internetleverantören och delar ut interna adresser (192.168.x.x) till alla enheter i hemmet. Utifrån syns bara routerns adress, alltså inte din dators, telefons eller surfplattas individuella adresser. Det ger ett visst skydd men är inte en brandvägg.
Vad du ska göra: Ingenting aktivt. Men nu vet du varför din dators IP-adress inte är den som sajter ser.
En DNS-tjänst i molnet som fungerar som en intelligent grindvakt. Ersätter din internetleverantörs telefonbok med en som blockerar reklamdomäner, spårare och skadliga sajter för alla dina enheter. Du ändrar bara en inställning i routern eller enheten, inget att installera.
Vad du ska göra: Registrera ett gratiskonto på nextdns.io och följ vår DNS-guide.
Tekniken bakom att "blippa" när du ska betala och du håller kortet eller telefonen mot kortläsaren. Räckvidden är några centimeter. YubiKey 5 NFC använder samma teknik för inloggning utan kabel.
Vad du ska göra: Välj en YubiKey med NFC så att den fungerar med både dator och mobil.
EU-direktivet från 2023 som kräver att kritiska verksamheter (energi, vatten, sjukvård, banker, transport och mer) inför minimikrav på cybersäkerhet och rapporterar incidenter inom 24 timmar. Påverkar dig indirekt: företag du handlar med, din bank och samhällstjänster du förlitar dig på måste nu ta säkerhet på allvar.
Vad du ska göra: Ingenting direkt som privatperson, men nu vet du vad folk pratar om när NIS2 nämns i nyheterna.
En teknik där data krypteras i flera lager, som en lök, och skickas via flera mellanliggande noder. Varje nod skalar av ett lager och vet bara varifrån paketet kom och vart det ska härnäst, men aldrig hela vägen. Tänk på det som ett brev i ett kuvert i ett kuvert i ett kuvert: varje person som vidarebefordrar det ser bara nästa adress, aldrig hela kedjan. Grunden bakom Tor-nätverket.
Vad du ska göra: Du behöver inte förstå tekniken. Det räcker att använda Tor Browser.
Ett program som låter dig dela filer direkt och krypterat utan att filen laddas upp på en server. Det skapar en tillfällig hemlig adress via Tor-nätverket. När mottagaren laddat ner filen slutar adressen att existera. Tänk på det som en engångsbrevlåda som förstörs när brevet hämtats.
Vad du ska göra: Ladda ner OnionShare och dela känsliga filer via det istället för e-post eller molntjänster.
Grunden som allting annat körs på. Operativsystemet (OS) startar datorn, hanterar filerna, låter appar använda skärmen och tangentbordet och bestämmer vem som får komma åt vad. Windows, macOS, Linux, Android och iOS är operativsystem. Utan ett OS är en dator bara inaktiv hårdvara, som en bil utan motor.
Vad du ska göra: Håll operativsystemet uppdaterat. Överväg Linux Mint som ett integritetsrespekterande alternativ till Windows.
Konsten att inte råka avslöja sig själv, även om du gör allt annat rätt. Det spelar ingen roll hur säkra dina verktyg är om du loggar in på Facebook medan du kör Tor eller Mullvad Browser, eller använder din privata e-postadress tillsammans med ett VPN. OPSEC handlar om att hålla isär dina identiteter, att inte låta en slarvig detalj koppla ihop ditt skyddade jag med ditt vanliga jag. Berätta inte för folk hur du skyddar dig, och blanda aldrig dina konton, enheter eller beteenden mellan olika identiteter.
Vad du ska göra: Håll din säkerhetssetup för dig själv. Använd separata konton, enheter och beteendemönster för olika identiteter. Ett enda misstag, en inloggning, en e-postadress, ett klick på fel ställe, och allt annat du gjort rätt blir meningslöst. Du har lämnat dörren på glänt trots alla lås på den.
Konsten att samla information om någon med offentligt tillgängliga källor: Google, sociala medier, offentliga register, bilder. Det som verkar harmlöst, ett foto, ett inlägg, ett gatunamn i bakgrunden, kan kombineras och avslöja hemadress, arbetsplats och rutiner.
Vad du ska göra: Läs vår guide om ditt digitala avtryck.
Ett nätverksupplägg där enheter kommunicerar direkt med varandra utan en central server i mitten. Tänk på det som skillnaden mellan att ringa via en telefonväxel (klient-server) och att ropa direkt till grannen (P2P). BitTorrent är P2P. Signal använder P2P för direktsamtal. Fördelen: ingen central punkt som kan stängas av eller övervaka allt.
Vad du ska göra: Ingenting direkt, men nu vet du varför P2P-tjänster är mer motståndskraftiga mot censur.
En uppdatering till ett program som lagar ett specifikt säkerhetshål eller bugg. Tänk på det som att byta ut ett trasigt lås på dörren: du behöver inte bygga om hela huset, bara byta just det locket. Utan patchar förblir kända säkerhetshål öppna och angripare kan utnyttja dem med exploits som är offentliga. De flesta framgångsrika intrång riktar sig mot system som inte patchats.
Vad du ska göra: Aktivera automatiska uppdateringar på ditt operativsystem och alla appar. En ouppdaterad dator är ett inbjudande mål.
En ny teknik som ersätter lösenord. Istället för att skriva in ett lösenord låser du upp med fingeravtryck, ansiktsigenkänning eller PIN. I bakgrunden skapas ett kryptografiskt nyckelpar som inte kan phishas och kan inte läcka i en databas.
Vad du ska göra: Aktivera Passkeys på sajter som stöder det (Google, Apple, Microsoft). Säkrare än lösenord med SMS-kod.
En krypteringsstandard för e-post och filer sedan 1991. Du ger ut ditt öppna hänglås (offentlig nyckel) till vem som helst, de låser meddelandet och skickar det, och bara du har nyckeln som öppnar det. Används av journalister och aktivister.
Vad du ska göra: De flesta behöver inte PGP i vardagen. Signal ger samma skydd utan krånglet.
En digital underskrift på en fil eller ett meddelande, skapad med avsändarens privata PGP-nyckel. Mottagaren kan verifiera signaturen med avsändarens publika nyckel och därigenom bekräfta att filen verkligen kom från den påstådda källan och inte manipulerats på vägen. Används flitigt av Linux-distributioner och säkerhetsprojekt vid publicering av nedladdningsbara filer. Nära besläktat med checksum: checksumman bekräftar filens integritet, PGP-signaturen bekräftar dessutom vem som publicerade den.
Vad du ska göra: Verifiera PGP-signaturen på kritisk programvara som du laddar ner. GrapheneOS-installationsguiden visar hur.
Att lura någon att frivilligt lämna ifrån sig lösenord, kortuppgifter eller annan känslig information genom att låtsas vara en betrodd avsändare. Ett mejl som ser ut att komma från din bank med en länk till en sida som ser ut som Swedbank men adressen är svédbank.se, till exempel. Tänk på det som ett fiskerev med bete: du nappar för att det ser äkta ut.
Vad du ska göra: Klicka aldrig på länkar i mejl. Gå manuellt till sajten istället. En YubiKey med FIDO2 kan inte phishas.
En DNS-baserad grindvakt för hela hemnätverket som blockerar reklam och spårare för alla enheter på WiFi. Installeras traditionellt på en liten Raspberry Pi-dator. Ger mer kontroll än NextDNS men kräver mer setup.
Vad du ska göra: Börja med NextDNS. Pi-hole är nästa steg om du vill ha full kontroll hemma.
En osynlig bild på 1×1 pixel som bäddas in i e-post eller webbsidor. När din e-postklient laddar bilden skickas information till avsändaren: att du öppnat mejlet, när, var och vilken enhet du använder. Marknadsförare använder detta för att se om du läst deras nyhetsbrev. Tänk på det som en hemlig kvitto-kopia som skickas till avsändaren när du öppnar brevet.
Vad du ska göra: Stäng av automatisk bildladdning i din e-postklient. Proton Mail blockerar spårningspixlar automatiskt.
Tänk på en dators nätverksanslutning som ett stort hotell. IP-adressen är hotelladressen, och portarna är de individuella rumsnumren. Varje tjänst lyssnar på ett specifikt rum: webbtrafik (HTTP) på port 80, krypterad webb (HTTPS) på 443, e-post på 25. En brandvägg kan blockera specifika portar: "inga gäster tillåts till rum 22".
Vad du ska göra: Stäng portar du inte använder i routerns inställningar. Standardportar för tjänster du inte kör bör vara stängda.
Kryptering designad för att motstå attack från framtidens kvantdatorer. Dagens kryptering (RSA, ECC) kan teoretiskt brytas av tillräckligt kraftfulla kvantdatorer. Det är något som inte finns idag men som kan komma. "Skörda nu, dekryptera senare" är en verklig strategi: angripare samlar in krypterad trafik idag för att dekryptera den i framtiden. Tuta använder post-quantum-kryptering. Signal har börjat rulla ut det.
Vad du ska göra: Välj tjänster som aktivt implementerar post-quantum-kryptering för känslig långtidskommunikation.
En uppsättning regler för hur datorer kommunicerar, d.v.s. ett gemensamt språk. Tänk på det som ett protokoll för ett affärsmöte: alla vet hur man hälsar, i vilken ordning man talar och hur man avslutar. HTTP är protokollet för webbsidor, SMTP för e-post, Signal-protokollet för krypterade meddelanden. Utan gemensamma protokoll skulle datorer inte kunna kommunicera med varandra.
Vad du ska göra: Ingenting direkt men nu vet du varför "protokoll" dyker upp i säkerhetsdiskussioner.
E-posttjänst med kryptering som standard där inte ens Proton kan läsa dina mejl. Tänk på det som ett bankfack: banken förvarar det men kan inte öppna det. Schweizisk organisation utanför EU:s och USA:s jurisdiktion.
Vad du ska göra: Skaffa ett gratis Proton Mail-konto på proton.me för känslig kommunikation.
VPN-tjänst från skaparna av Proton Mail, baserad i Schweiz. Har en riktig gratisnivå utan data- eller tidsgräns vilket är unikt i branschen. Din trafik åker via Protons servrar och din internetleverantör ser bara att du pratar med Proton.
Vad du ska göra: Proton VPN gratis är ett bra första steg. Vill du ha mer, betal för Plus eller byt till Mullvad VPN.
En mellanhand på internet. Du skickar din hemsideförfrågan till proxyn, proxyn hämtar sidan och skickar tillbaka den till dig. Sajten ser proxyns adress, inte din. Enklare och snabbare än ett VPN men ger svagare skydd: proxyn ser din trafik och krypterar den ofta inte. Tänk på det som att be en bekant handla åt dig. Butiken vet vem din bekant är, men inte vem du är.
Vad du ska göra: Använd ett VPN istället för en proxy för bättre integritetsskydd.
Att ersätta identifierande information med ett pseudonym; ett påhittat namn eller ett ID-nummer. Data kan fortfarande kopplas tillbaka till en person om man har nyckeln. Skiljer sig från anonymisering (där kopplingen är permanent bruten). GDPR erkänner pseudonymisering som ett skyddsåtgärd men inte som fullständig anonymisering.
Vad du ska göra: Var skeptisk när företag påstår att de "pseudonymiserat" din data eftersom kopplingen finns kvar hos dem.
Ett operativsystem där varje program körs i sin egen isolerade bubbla (virtuell maskin). Tänk på det som ett kontorslandskap med glasväggar: alla jobbar i samma byggnad men ingen kan gå in till kollegans rum. Din bankapp kan inte se vad din torrent-klient gör.
Vad du ska göra: Kräver kraftfull hårdvara och är genuint avancerat. Det är nästa steg efter Linux Mint. Börja inte här.
Skadlig programvara som krypterar alla dina filer och kräver en lösensumma för att ge dig nyckeln tillbaka. Tänk på det som att komma hem och finna alla dörrar i huset inlåsta av en okänd och ett krav om pengar på dörrmattan. Drabbar privatpersoner, företag och sjukhus. Utan säkerhetskopia finns ofta inget alternativ till att betala eller förlora allt.
Vad du ska göra: Ha en offsite-backup enligt 3-2-1-regeln. Det är det enda pålitliga skyddet.
En digital bank med litauisk banklicens som erbjuder virtuella engångskort. Du genererar ett unikt kortnummer för ett enda köp och sedan förstörs numret. Butiken kan inte koppla ihop dina köp med din identitet över tid.
Revolut själv ser dina köp eftersom de måste följa KYC-regler. Engångskorten skyddar dig från att butiker profilerar dig, inte från banken.
Den absolut grundläggande beståndsdelen i en säkerhetskedja som allt annat förlitar sig på. På en mobiltelefon är root of trust vanligtvis inbränd i chipsets hårdvara och kan inte ändras efter tillverkning. Den verifierar att bootloadern är äkta, bootloadern verifierar att operativsystemet är äktat, och så vidare hela vägen upp till apparna. Om root of trust komprometteras är hela kedjan ovanför opålitlig. GrapheneOS behåller Googles hårdvarubaserade root of trust och lägger till ytterligare verifieringslager ovanpå.
Vad du ska göra: Ingenting aktivt. Men nu förstår du varför Verified Boot och låst bootloader spelar roll: de hänger på root of trust.
Det konto med fullständig kontroll över ett system och som kan installera vad som helst, radera vad som helst, ändra alla inställningar. På Linux kallas det "root", på Windows "Administrator". Att köra som root hela tiden är farligt: om ett program du startar innehåller malware får malwaren automatiskt samma totala kontroll. Tänk på det som att ha en generalnyckel i fickan hela tiden.
Vad du ska göra: Kör aldrig som root/admin i vardagen. Skapa ett vanligt användarkonto och byt bara tillfälligt när det krävs.
Den lilla lådan hemma (ofta från din internetleverantör) som delar ut internet till alla dina enheter via WiFi eller kabel. Routern är porten mellan ditt hemnätverk och internet och är därmed ett kritiskt säkerhetsverktyg som de flesta aldrig uppdaterar. En osäker router kan ge angripare tillgång till alla enheter i hemmet.
Vad du ska göra: Uppdatera routerns firmware regelbundet. Byt det förinställda adminlösenordet. Stäng av fjärrhantering om det inte behövs.
En av de vanligaste krypteringsalgoritmerna för asymmetrisk kryptering, uppfunnen 1977 av Rivest, Shamir och Adleman (därav RSA). Används i HTTPS, e-postkryptering och digitala signaturer. Baserar sin säkerhet på att det är extremt svårt att faktorisera stora tal, ett matematiskt problem som kräver astronomisk datorkraft att lösa. Framtidens kvantdatorer kan hota RSA, därav intresset för post-quantum-kryptering.
Vad du ska göra: Ingenting direkt, men du vet nu vad folk pratar om när RSA nämns.
En slumpmässig datasträng som läggs till ett lösenord innan det hashas för att göra två identiska lösenord se helt olika ut i databasen. Utan salt: alla användare med lösenordet "katt123" har identisk hash, och en angripare kan använda förberäknade tabeller (rainbow tables) för att knäcka alla på en gång. Med salt: varje hash är unik även om lösenordet är identiskt.
Vad du ska göra: Ingenting. Det är serverns ansvar att salta lösenord. Men det är bra att förstå varför lösenordsdatabaser som hanteras rätt är svåra att knäcka.
Tänk på det som att låta barnet leka i sandlådan: de kan göra vad de vill där inne, men sanden sprids inte ut i hela trädgården. En isolerad miljö där ett program körs avskärmat från resten av datorn. Om något i sandlådan kraschar eller hackas påverkar det inte dina filer eller andra program.
Vad du ska göra: Ingenting aktivt men nu vet du varför du inte ska köra känsliga saker och riskfyllda saker i samma program.
En liten gratis Android-app (finns på F-Droid) som rensar bort GPS, klockslag och kameramodell från dina bilder innan du delar dem. Du delar bilden via Scrambled Exif istället för direkt.
Vad du ska göra: Installera Scrambled Exif och använd den som standardalternativ när du skickar bilder.
En isolerad processor inuti processorn. En säker bubbla som kör separat från resten av chipet. Hanterar fingeravtrycksdata, Face ID, Apple Pay och kryptografiska nycklar. Inte ens operativsystemet kan komma åt vad som lagras inne i enklaven. Tänk på det som ett kassaskåp inuti banklokalen där bankpersonalen inte kan öppna det. Apple, Qualcomm och andra tillverkare har sina egna varianter.
Vad du ska göra: Ingenting direkt, men nu vet du varför biometrisk data är svårare att stjäla än lösenord på moderna telefoner.
Security-Enhanced Linux: ett obligatoriskt åtkomstkontrollsystem inbyggt i Linuxkärnan, ursprungligen utvecklat av NSA. Definierar detaljerade regler för vad varje process och användare får göra, oavsett vanliga filrättigheterna. Används som standard i Android och RHEL/Fedora-baserade Linuxdistributioner. Motstycket på Ubuntu/Debian-baserade system heter AppArmor. GrapheneOS stärker SELinux-policyn ytterligare jämfört med vanlig Android. Tänk på det som ett lager innanför det vanliga låset: även om en app lyckas kringgå sina normala behörigheter stoppas den av SELinux-policyn.
Vad du ska göra: SELinux körs i bakgrunden på Android. Kontrollera att SELinux inte är inaktiverat på din enhet: i GrapheneOS-terminalen kan du köra getenforce och förvänta dig svaret Enforcing.
Detta är inte samma sak som en teknisk webb-session (inloggning). Session är en krypterad meddelandeapp, liknande Signal, men utan telefonnummer. Du skapar ett konto med endast ett slumpmässigt ID, alltså ingen e-post, inget nummer. Meddelandena skickas via ett decentraliserat nätverk (inga centrala servrar). Det gör Session extremt anonym, men också svårare för vanlig vardagskommunikation.
Vad du ska göra: Använd Signal i vardagen. Byt till Session om du specifikt behöver kommunicera utan att någon ska kunna koppla konversationen till din telefon eller e-post.
En tillfällig, säker kontakt mellan dig och en webbplats. När du loggar in på en sida, till exempel din bank eller sociala medier, skapas en session. Webbplatsen ger dig ett unikt sessions-ID som lagras i en cookie i din webbläsare. Detta ID används för att komma ihåg att det är du som är inloggad, så du slipper logga in på varje ny sida du besöker. Sessionen avslutas automatiskt när du loggar ut, stänger webbläsaren eller efter en period av inaktivitet.
Vad du ska göra: Logga ut från känsliga tjänster (som bank, e-post, sociala medier) när du är klar, särskilt på delade datorer. Då avslutas sessionen direkt.
Att installera en app på Android utanför den officiella butiken (Google Play), direkt från en APK-fil. Ger tillgång till appar som inte finns i Play Store av affärsmässiga eller integritetsskäl: Signal kan laddas ned direkt från signal.org, F-Droid-appar installeras via F-Droid-appen, och GrapheneOS-specifika appar distribueras utanför Google. Sideloading kräver att du aktiverar "Okända källor" för den app du installerar från. Risken är att APK-filer från opålitliga källor kan innehålla malware.
Vad du ska göra: Sideloada bara från betrodda källor: appens officiella sajt, F-Droid, eller Aurora Store (spegel av Play Store). Aldrig från slumpmässiga sajter.
En säker meddelandeservice, via app eller webbläsare. Tänk på det som ett slutet kuvert som bara avsändaren och mottagaren kan öppna, inte ens postkontoret (Signal) kan läsa vad som står inuti. End-to-end-kryptering som standard, nästan ingen metadata sparas. Gratis, öppen källkod, finns på alla plattformar.
Vad du ska göra: Installera Signal och använd det istället för SMS och WhatsApp. Det ser nästan likadant ut men är fundamentalt säkrare. Läs vår guide om Signal.
En attack där någon lurar din mobiloperatör att flytta ditt telefonnummer till ett SIM-kort som angriparen kontrollerar. Sedan kan de ta emot alla SMS-koder, inklusive 2FA-koder. Det räcker med att ringa kundtjänst och låtsas vara dig.
Vad du ska göra: Sluta använda SMS som 2FA. Använd TOTP-appen Aegis eller en YubiKey. De kan inte SIM-swappas.
En variant av phishing som sker via SMS istället för e-post. Du får ett textmeddelande som ser ut att komma från din bank, Postnord, Skatteverket eller ett paketbolag, med en länk till en bluffsida som ber om inloggningsuppgifter eller kortuppgifter. Ofta kombineras smishing med en känsla av brådska: "ditt paket returneras om du inte betalar tullavgiften inom 24 timmar".
Vad du ska göra: Klicka aldrig på länkar i SMS. Gå manuellt till avsändarens officiella webbplats. Banker och myndigheter ber aldrig om inloggning via SMS-länk.
En tjänst för att skapa e-postalias. Du delar unika alias med varje butik och app. Din riktiga adress exponeras aldrig. Läcker aliaset stänger du bara av det.
Vad du ska göra: Skaffa ett gratis SimpleLogin-konto och använd alias för alla nya registreringar. Läs vår guide om SimpleLogin.
En attack mot fysiska kortläsare, bankomater, bensinstationer, kassor, där en falsk läsare placeras ovanpå den riktiga och kopierar kortdata och PIN när du använder den. Kan vara näst intill osynlig. Tänk på det som ett genomskinligt lock som registrerar allt du knapper in utan att du märker det.
Vad du ska göra: Täck alltid PIN-knappsatsen med handen när du knappar. Kontrollera om kortläsaren sitter löst (dra försiktigt i den). Betala med telefon via NFC när möjligt. Kortdata kan inte skimmas den vägen.
Att manipulera människor istället för att hacka system. Tekniken är ofta enklare: ringa kundtjänst och låtsas vara kontohavaren, skicka ett mejl som ser ut att komma från chefen, låtsas vara IT-support. Det mänskliga ledet är ofta det svagaste. Tänk på det som att lura upp dörren istället för att bryta upp låset.
Vad du ska göra: Lämna aldrig ut lösenord, 2FA-koder eller personuppgifter till någon som kontaktar dig oavsett vem de påstår sig vara. Riktig support ber aldrig om ditt lösenord.
Spionprogram designat för att övervaka en person utan deras vetskap. Ofta installerat av en partner, förälder eller förföljare. Döljer sig på telefonen och skickar plats, meddelanden, samtal och foton till övervakaren. Till skillnad från vanlig malware är det designat för att vara osynligt för offret.
Vad du ska göra: Om du misstänker stalkerware: kontakta en betrodd person och ring någon av dessa kostnadsfria stödlinjer:
Radera inte appen själv om du är i en farlig situation. Det kan varna förövaren.
En attack som riktar sig mot mjukvara eller hårdvara tidigt i leveranskedjan, innan den når slutanvändaren. Istället för att attackera din dator direkt komprometteras källkoden, en byggserver eller en uppdateringsinfrastruktur. Det klassiska exemplet är SolarWinds 2020: angripare tog sig in i SolarWinds servrar och infogade skadlig kod i en legitim mjukvaruuppdatering som sedan distribuerades till tusentals organisationer. Alla som uppdaterade installerade bakdörren frivilligt, eftersom det såg ut som en normal uppdatering. Svårt att skydda sig mot som privatperson men förklarar varför öppen källkod och reproducerbara byggen (reproducible builds) spelar roll.
Vad du ska göra: Håll dig till välgranskat öppen källkod-programvara. Kontrollera checksummor och PGP-signaturer på kritisk programvara.
En spårningscookie som lagras utanför webbläsarens normala cookie-lagring; i nätverk-cachen, i HTTP Strict Transport Security-loggar eller direkt i din ISP:s nätverksutrustning. Kan inte rensas med vanliga metoder eftersom den inte finns i webbläsaren. Tänk på det som en tagg inbyggd i ditt nätverkskort snarare än en lapp på dörren.
Vad du ska göra: Mullvad Browser och Tor Browser motverkar de flesta varianter. VPN skyddar mot ISP-nivå supercookies.
Kryptering med en nyckel, alltså samma nyckel låser och låser upp. Snabb och effektiv för stora datamängder. Problemet: hur delar du nyckeln med mottagaren utan att någon annan snuvar upp den? Används ofta i kombination med asymmetrisk kryptering: asymmetrisk kryptering byter nyckel säkert, sedan används symmetrisk kryptering (AES) för att kryptera den faktiska datan snabbt.
Vad du ska göra: Ingenting direkt. Det sker i bakgrunden i alla moderna krypterade tjänster.
Ett operativsystem du startar från ett USB-minne som inte lämnar några spår. Tänk på det som ett engångspapper: du läser det, sen bränner du det. All trafik tvingas via Tor och allt raderas automatiskt när du stänger av.
Vad du ska göra: Tails är för situationer där du verkligen inte vill lämna spår. För vardagsbruk, börja med Linux Mint.
Automatisk datainsamling som ett program skickar hem om hur du använder det: vilka funktioner du klickar på, hur länge appen är öppen, felmeddelanden och ibland mer. Windows skickar telemetri till Microsoft. Webbläsare skickar det till sina tillverkare. Presenteras som "hjälp oss förbättra produkten" men är i praktiken beteendeövervakning.
Vad du ska göra: Stäng av telemetri i Windows (Inställningar → Sekretess → Diagnostik och feedback → Grundläggande). Se vår Windows-härdningsguide.
Se Hotbildsanalys.
Tänk på det som en "ångra"-knapp för hela operativsystemet. Tar regelbundna snapshots av Linux Mint. Om en uppdatering går snett återställer du systemet till gårdagens version med några klick.
Vad du ska göra: Aktivera Timeshift direkt efter att du installerat Linux Mint. Det finns under Systemverktyg.
Protokollet bakom hänglåset i webbläsaren. Det som gör HTTP till HTTPS. TLS (och dess föregångare SSL) krypterar trafiken mellan din webbläsare och webbservern. SSL är tekniskt sett utdaterat och ersatt av TLS, men orden används fortfarande synonymt i vardagsspråk. Tänk på det som ett förseglat rörsystem mellan dig och servern: vad som helst som skickas inuti kan inte läsas utifrån.
Vad du ska göra: Se till att webbplatser du delar känslig information med använder HTTPS (hänglåset). Använd aldrig HTTP för inloggning.
En webbläsare som skickar all trafik via Tor-nätverket. Din trafik studsar igenom tre slumpmässiga servrar runt om i världen. Varken din ISP eller sajten du besöker kan se din riktiga IP-adress. Långsammare men ger stark anonymitet.
Vad du ska göra: Använd Tor Browser när du vill vara anonym, inte bara privat. Läs vår Tor-guide.
Ett globalt nätverk av tusentals frivilliga datorer som vidarebefordrar trafik krypterat i lager; The Onion Router. Din trafik krypteras tre gånger och skickas via tre noder: ingen enskild nod vet både vem du är och vad du tittar på. Tor Browser och Tails OS använder Tor-nätverket.
Vad du ska göra: Du behöver inte förstå tekniken. Det räcker att använda Tor Browser eller Tails.
Den sexsiffriga koden som ändras var 30:e sekund i appar som Aegis eller Google Authenticator. Fungerar utan internet. Betydligt säkrare än SMS-koder. En SIM-swapping-attack kan inte fånga upp dem. Men kan fortfarande phishas om du anger koden på en bluffsida.
Vad du ska göra: Installera Aegis (Android, via F-Droid) och flytta dina 2FA-koder dit från SMS.
Ett dedikerat säkerhetschip på moderkortet som lagrar kryptografiska nycklar, certifikat och mätningar av systemets startprocess. Windows BitLocker och Linux-diskkryptering kan använda TPM för att automatiskt låsa upp disken vid start men bara om systemets startprocess inte manipulerats. Tänk på det som ett sigill: om någon öppnat paketet syns det.
Vad du ska göra: Windows 11 kräver TPM 2.0. Om du krypterar din Linux-disk kan du konfigurera LUKS att använda TPM för automatisk upplåsning utan att behöva skriva lösenord vid varje start.
Skadlig programvara gömd inuti ett till synes legitimt program. Du tror att du installerar ett gratisspel eller ett verktyg men i bakgrunden installeras också något som öppnar en bakdörr till din dator, stjäl lösenord eller krypterar dina filer. Tänk på det som den trojanska hästen: gåvan innehåller fiender.
Vad du ska göra: Ladda bara ner program från officiella, betrodda källor. Var extra försiktig med "gratisversioner" av betalprogram.
Krypterad e-posttjänst från Tyskland. All data är end-to-end-krypterad. Använder en krypteringsmetod som också innehåller ett skyddslager mot framtidens kvantdatorer. Bra alternativ till Proton Mail.
Vad du ska göra: Välj antingen Tuta eller Proton Mail. Båda är utmärkta alternativ till Gmail.
Det kraftfullaste gratis-tillägget för att blockera reklam, spårare och skadliga skript i webbläsaren. Lätt, snabbt och öppen källkod. Tänk på det som ett galler framför webbläsarens fönster. Sajterna laddas, men skräpet filtreras bort.
Vad du ska göra: Installera uBlock Origin i Firefox eller Brave direkt. Ett av de viktigaste enkla skydden du kan lägga till.
En liten enhet som ser ut som ett vanligt USB-minne men i själva verket är ett automatiskt tangentbord. Kopplar du in den i en dator börjar den omedelbart skriva kommandon, installera bakdörrar, kopiera filer, skapa nya konton, snabbare än ett mänskligt ögonblick. Används av säkerhetsforskare och angripare för att ta kontroll över olåsta datorer på sekunder. Tänk på det som ett USB-minne med eget huvud.
Vad du ska göra: Koppla aldrig in ett USB-minne du hittat eller fått från en okänd källa. Lås alltid datorn när du lämnar den.
Standardwebbläsaren i GrapheneOS. En hårdnad version av Chrome utan Google-kontakter och med extra sandboxning på hårdvarunivå. Behöver du inte välja aktivt, den är inbyggd om du kör GrapheneOS.
Vad du ska göra: Använd Vanadium som primär webbläsare på GrapheneOS. Annars: Brave eller Firefox med uBlock Origin.
Gratis program för att kryptera externa hårddiskar, USB-minnen eller mappar. Fungerar på Linux, Windows och Mac. Utan lösenordet är innehållet oläsligt för vem som helst som hittar disken.
Vad du ska göra: Kryptera din externa backup-disk med VeraCrypt. Se vår backup-guide.
En mekanism som verifierar att operativsystemet inte manipulerats sedan det installerades, vid varje start. Telefonen kontrollerar en kryptografisk signatur på varje komponent i startkedjan: bootloader, kernel och systempartition. Om något ändrats vägrar telefonen starta eller varnar användaren. GrapheneOS använder Verified Boot med egna nycklar: när du återlåser bootloadern efter installation signeras systemet med GrapheneOS-teamets nyckel, inte Googles. En komprometterad enhet kan inte längre se äkta ut.
Vad du ska göra: Se till att bootloadern är återlåst efter GrapheneOS-installation, annars är Verified Boot inaktivt. Vår guide täcker detta steg.
En variant av phishing (nätfiske) som sker via röstsamtal istället för e-post. En bedragare ringer upp och utger sig för att vara från din bank, polisen eller ett känt teknikföretag för att stressa dig att swisha pengar, logga in med BankID eller lämna ut koder. I takt med AI-utvecklingen kan vishing även innebära att angripare kopierar rösten från någon du känner (voice cloning).
Vad du ska göra: Lägg på luren om du blir osäker. Ring istället själv upp företagets eller myndighetens officiella nummer för att kontrollera om samtalet var äkta.
En dator inuti datorn. Programvara som simulerar en hel dator, med eget operativsystem, egna filer, egna program, som körs i ett fönster på din riktiga dator. Vad som händer inne i den virtuella maskinen stannar där: ett virus som infekterar den virtuella datorn når inte din riktiga. Tänk på det som ett akvarium: fisken (programmet) lever i vattnet (VM:en) men kan inte krypa ut på golvet (din riktiga dator).
Vad du ska göra: Använd en virtuell maskin för att testa program du inte litar på, utan att riskera din riktiga dator. VirtualBox är ett gratis alternativ att börja med.
Tänk på det som en tunnel. Utan VPN åker din internettrafik öppet på motorvägen och din internetleverantör ser exakt vart du åker. Med VPN åker du in i en tunnel och leverantören ser bara att du kört in i tunneln, inte vart du sedan tog vägen. VPN döljer din trafik från ISP:n och döljer din IP-adress för sajterna du besöker. Det gör dig inte osynlig och skyddar inte om du loggar in på dina vanliga konton.
Vad du ska göra: Börja med Mullvad VPN eller Proton VPN. Se vår grundguide.
WebRTC är en teknik för direktkommunikation i webbläsaren (videochattar, röstsamtal). Problemet: den kan avslöja din riktiga IP-adress även om du använder ett VPN; webbläsaren skickar din lokala och offentliga IP direkt, utan att gå via VPN-tunneln. Det är ett välkänt hål som kan avslöja din identitet.
Vad du ska göra: Mullvad Browser och Tor Browser blockerar WebRTC-läckor. I Firefox kan du stänga av WebRTC via about:config (media.peerconnection.enabled = false).
Ett operativsystem byggt för maximal anonymitet, designat för att köras som en virtuell maskin. Består av två delar: en gateway som tvingar all trafik via Tor, och en workstation där du jobbar. Även om workstationen hackas avslöjas inte din riktiga IP.
Vad du ska göra: Avancerat. Börja med Tails OS om du vill ha Tor-baserad anonymitet utan att sätta upp virtuella maskiner.
En funktion från Microsoft som tar skärmdumpar av allt du gör var femte sekund och lagrar dem sökbara med AI. Tänk på det som en övervakningskamera riktad mot din skärm som aldrig stängs av och sparar allt. Microsoft säger att data stannar på din dator men det skapar en samlad databas av allt du sett och gjort, ett attraktivt mål om datorn komprometteras.
Vad du ska göra: Stäng av Windows Recall: Inställningar → Integritet och säkerhet → Recall och ögonblicksbilder.
Det protokoll de flesta moderna VPN-tjänster (inklusive Mullvad och Proton) använder i bakgrunden. Tänk på det som motortypen i bilen: du kör inte WireGuard direkt, men det är vad som gör VPN-tunneln snabb och säker. Enklare och mer granskningsbar kod än äldre protokoll.
Vad du ska göra: Ingenting aktivt. Välj Mullvad eller Proton VPN och WireGuard används automatiskt.
Ett sätt att strukturera information så att datorer kan läsa och förstå den. Ungefär som ett formulär med tydliga rubriker och fält. På den här webbplatsen används en sitemap.xml för att berätta för sökmotorer vilka sidor som finns och var de hittas. Du ser aldrig filen själv, men sökmotorer som Google (tyvärr) läser den varje gång de besöker sajten.
Vad du ska göra: Ingenting aktivt. XML är ett format som jobbar i bakgrunden.
En fysisk säkerhetsnyckel. Den ser ut som ett litet USB-minne. Du kopplar in den och rör vid den med fingret för att logga in. Ingen nätfiskeattack kan kopiera den eftersom den aldrig skickar sin hemlighet över nätet. Tänk på det som en riktig nyckel till ett dörrlås: ingen kan ta sig in utan att ha den fysiskt i handen.
Vad du ska göra: Se vår YubiKey-guide för att sätta upp den med e-post, lösenordshanterare och andra konton.
En säkerhetslucka i programvara som tillverkaren inte känner till och därför inte hunnit laga. Det har gått "noll dagar" sedan de fick veta om den. Kallas så för att det inte finns någon patch att installera. Angripare som hittar eller köper zero-days kan utnyttja dem utan att offret kan göra något åt det och inte ens uppdateringar hjälper. Regeringar och kriminella betalar miljontals kronor för zero-days i populär programvara.
Vad du ska göra: Håll all programvara uppdaterad. Zero-days som blivit kända och patchade är inte längre zero-days. Minska attackytan genom att avinstallera program du inte använder.
En arkitektur där tjänsteleverantören tekniskt sett inte kan läsa din data. Inte för att de väljer att inte göra det, utan för att de aldrig har nyckeln. Proton Mail är zero-knowledge: Proton ser bara krypterade blobbar, aldrig innehållet. Dropbox är inte zero-knowledge: Dropbox kan läsa dina filer. Tänk på det som en bankfackstjänst utan möjlighet att tillverka reservnycklar. Banken kan fysiskt inte öppna ditt fack.
Vad du ska göra: Välj zero-knowledge-tjänster för känslig data: Proton Mail, Bitwarden (krypteras lokalt innan synk), Cryptomator.
Programvara där skaparna har lagt ut hela "receptet" (källkoden) helt öppet på nätet så att vem som helst kan granska, kontrollera och leta efter säkerhetshål eller dold spårning. Motsatsen är proprietär mjukvara (stängd källkod, som Windows eller WhatsApp) där du måste lita blint på företagets ord. Inom digital integritet är öppen källkod en förutsättning för äkta tillit.
Vad du ska göra: Prioritera alltid verktyg med öppen källkod, som Signal, Bitwarden och Linux Mint.
Redo att börja? Gå tillbaka till Digital Integritet: En Praktisk Guide →